Han fick sitt namn i ceciliakapellet där begravningarna för min farmor och farfar var, men kapellet är så fint och ger inte alls en begravningskänsla, så vi ville hålla till där igen. Storasyster döptes ju också där.
Men det gick jättebra och han tittade mest på prästen medan han pratade. Grät inte en sekund och brydde sig knappt om vattnet på huvudet.
Vi är också väldigt glada för de som kunde komma, tack för att ni ville dela denna dag med oss. Betyder väldigt mycket.
Kusinen Elise som älskar att showa
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar