Vilken perfekt morgon vi vaknade upp till.
Allis sov till 05.30 och har senaste mornarna varit så otroligt mysig med många kramar och pussar på morgonen. Imorse låg hon och strök mig på kinden och bringan och viskade för sig själv att jag var så varm.
Vi åt vi frukost direkt. Till tända ljus och mina nyfunna spotifylåtar. Så jäkla gött.
Veckan som har gått har varit en riktig bergochdalbana rent känslomässigt. Som jag skrivit tidigare har det varit väldigt många tankar och allas slags känslor. Tankar kring vårt liv och vad som komma skall..
Också tankar kring det man är allra mest rädd om - sin familj. Ibland önskar jag att man fick på papper, svart på vitt, att ens familj aldrig drabbas av sjukdomar. Aldrig drabbas av död och sorg.
Det är så orealistiskt som det kan bli, så funkar ju inte livet.
Därför kan jag ibland bli så rädd när livet är fantastiskt. När man känner sig som världens mest lyckliga och alla mår bra. Jag blir rädd att det närsomhelst ska ändras.
Men min oro som ibland dyker upp får bli min påminnelse att carpe fucking diem.
Idag genomgår en bra vän till mig en operation som ska ge mer svar på ovissheten och vi är många som tänker på henne idag och håller alla våra tummar och tår för att allt snart ska vara över
Julen 2014
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar