Jag började självklart gråta, för jag blir bitter över att ha det såhär
Aldrig veta hur mycket du får jobba och hur mycket du får i lön. Man offrar livet för att få jobba, och ändå så klirrar det knappt i kassan. Man jobbar natt, kväll, helg..
Och det må då vara! Men av att aldrig få en trygghet, aldrig veta om du ens kommer att få jobba tär på mitt lilla norrländska hjärta.
Så nu har jag ordnat "massage drop-in"-dagar i Bergviken, så att jag kan tjäna ihop lite pengar. Förhoppningsvis har jag råd att fara till Rättvik med plömman, som bestämt.
Känner mig riktigt desperat, men jag ska se det som bra träning, att få massera!
är ju synd du bor i urskogen, det enda du kommer massera är väl en massa granar.
SvaraRadera